Filmkväll!
Efter första arbetsveckan är jag faktiskt rätt trött, och det blev en hemmakväll med syster. Det är alltid lika mysigt att se film med henne, och oftast spelar det inte ens någon roll vad vi ser, eller OM vi ser. Nej, det är något jag verkligen kommer sakna när jag flyttar hemifrån.
Vi började med jordgubbar som snälla pappa köpt, självklart med vispgrädde till. Dessa var från Spanien eftersom de svenska var slut, men de var nästan lika goda. Strax efter slog vi på Disneys nya Prinsessan och Grodan.
Vi är båda inbitna disney-fans och uppskattade att de återigen gjort en tecknad film, eftersom jag har ett minne av att de sagt att de bara skulle göra animerade filmer i fortsättningen. Det är en söt historia med en viss sensmoral i, så allt är som det ska vara. Dessutom har nästan alla en charmig sydstatsdialekt (vi såg den på engelska) och man måste bara älska när någon utbrister "it's the bee's knees!"
Det är svårt att uppskatta nya barnfilmer nu på samma sätt som man gjorde då, men hade jag varit liten igen hade det definitivt kunnat bli en favorit.
Sen fick vi ett infall och gjorde upp en eld...
... för att grilla pinnbröd! Det är så gott och enkelt, man gör helt enkelt en scones-smet som man istället för att ha i ugn grillar över den öppna glöden. Det ska egentligen helst avnjutas utomhus framför en lägereld, men i ett vardagsrum går också bra, viktigast är att man har smör till för annars blir det lite tråkigt.
Jag är dock inte så bra på att få det jämnt grillat, det blir alltid lite bränt på något ställe.
(Fråga inte vad det är med min syrras ögon på den bilden)
Vi grillade även marshmallows, tyvärr hade vi inte choklad till att göra s'mores, och korv. Eftersom jag inte gillar varmkorv fick syster ta Bullens medan jag tog falukorv, vilket jag älskar.
Sedan avslutade vi kvällen med snyftaren Dear John. Jag gillar Lasse Hallström, och även om detta inte var hans bästa tyckte jag ändå om den. Visserligen har den fått rätt dåliga recensioner, men sånt bryr jag mig inte om. Jag vet bättre än många vad längtan och saknad vill säga, min pojkvän befinner sig också på andra sidan jorden, så det fanns mycket jag kunde relatera till. Jag kan inte förneka att tårarna brände i ögonvrån minst två gånger under filmen. Klart det finns saker jag hade velat ha annorlunda, men så är det väl nästan alltid.
Fast jag tror definitivt att tjejer kommer uppskatta den mer än killar, det är en sådan film. 
